Forskaren tveksam till storskalig antikroppstestning: ”Risken är att folk slutar vara försiktiga”

Framgångsrika människor upptäcker att påskdating

Konstig är vår situation här på jorden. Var och en av oss kommer på ett kort besök, inte vetande varför, ibland verkande som för ett gudomligt syfte. Ur det dagliga livets ståndpunkt finns det dock en sak vi vet: att vi är här för andras skull. Att förlita sig på tacksamhet Frågan återkommer gång på gång: Hur kan jag i dagens penningekonomi dela med mig av mina gåvor och ändå kunna försörja mig? Andra har ett framgångsrikt företag eller yrke men har börjat känna att något är på tok med sättet på vilket de tar betalt för sina tjänster.

Sökformulär

Jump to navigation. Masstestning av antikroppar riskerar ge oss en falsk trygghet. Det menar Tomas Bergström som sitter tillsammans i  Folkhälsomyndighetens expertgrupp och forskade försåvitt coronavirus redan innan utbrottet. ETC Göteborg har pratat med honom om hurdan mycket vi kan lita på tester, om man kan bli smittad upprepa trots antikroppar och om risken förut nya pandemier. Bli prenumerant på ETC Göteborg! Om du redan är det loggar du in här.

Viruset är luftburet och dosen kan vara avgörande

Det forskningen och debatten om marginalskatter samt arbetsutbud har gemensamt med delar bruten den nationalekonomiska forskningen minimilöner och sysselsättninga-kassa och arbetslöshet m. Sveriges Nordens välfärdsmodell där trygghetssystemen i stor utsträckning är inkomstrelaterade dvs baseras på arbetegör det generellt mer lönsamt att arbeta. Den nordiska modellen [2] har varit blomstrande i att göra våra länder rika och jämlika, samt skapa trygghet, sällskaplig mobilitet och hög sysselsättning. I jakten på att justera marginaleffekter sänka skatten, pressa ingångslönerna, sänka ersättningsnivåerna i trygghetssystemet riskerar vi att på vägen avgå en framgångsrik modell bakom oss samt ersätta den med en mindre blomstrande marknadsliberal modell. Detta görs trots att vi egentligen länge känt till att människor ofta inte reagerar på marginalförändringar se t.

España blyg

Inom vilken utsträckning ansiktsmasker och munskydd skyddar mot att bli smittad av coronaviruset eller ej har varit en fråga som debatterats sedan pandemin började. Början ansåg världshälsoorganisationen WHO att ansiktsmasker ej behövdes eftersom man ansåg att coronavisuset inte var luftburet och för att de ändå inte erbjöd ett nog skydd. Men i juli ändrade WHO sig, då nya studier visade att luftsmitta inte längre kunde uteslutas. Ett omfattande metastudie av munskyddens effektivitet såsom publicerades i the Lancet och finansierats av WHO drog samtidigt slutsatsen att munskydd bidrog till skydd, även försåvitt de inte var heltäckande. Det varenda bakgrunden till att den finländska regeringen i augusti tog beslut om att rekommendera munskydd i kollektivtrafiken, att den brittiska regeringen gjorde det obligatoriskt att bära ansiktsmask i de flesta offentliga inomhusmiljöer och att dussintals andra länder infört krav på munskydd i frekvens med att den andra vågen bruten pandemin tvingat fram nya restriktioner.



Leave a comment